Matematik
Pedagogisk planering för ämnet matematik
Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser.
Syfte
Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förut- sättningar att utveckla sin förmåga att
formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
föra och följa matematiska resonemang, och
använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Centralt innehåll i årskurs 1-3
Taluppfattning och tals användning
Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning.
Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.
Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.
Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.
Algebra
Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
Geometri
Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
Sannolikhet och statistik
Slumpmässiga händelser i experiment och spel.
Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.
Samband och förändringar
Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
Problemlösning
Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
Lgr 11 141028
Konkretiserade mål för eleven årskurs 1:
Du ska träna på att kunna arbeta självständigt och tillsammans med andra.
Du ska känna till olika matematiska begrepp. Du ska lösa olika slags problem med konkret material och arbeta med de olika momenten i matematikboken. Innan varje kapitel börjar går vi igenom lärandemålen. Berätta hur du tänker och löser dina olika uppgifter. Du ska visa och jämföra olika lösningsstrategier. Du ska läsa och lösa olika textuppgifter. Träna på att använda dig av olika problemlösningsstrategier. Du ska färdighetsträna olika tabeller.
Du ska lära dig:
om talen 0-10 och 11-19
skriva siffrorna 0-9 och talen 10-20
dela upp talen 0-10, automatisera dessa
att använda likhetstecknet
addition 0-10
begreppet dubbelt
använda tecknen större än > och mindre än
subtraktion (minus), ta bort och jämföra, i talområdet 0-10
att upprepa mönster
talraden 1 till 20
addition i talområdet 0 - 20
subtraktion i talområdet 0 - 20
klockans (hela och halva timmar)
om udda och jämna tal
jämföra och mäta längd
räkna hela tiotal 10 till 100
räkna antal och rita hälften så många
använda ord som beskriver läge
namnen på och rita de geometriska objekten cirkel, kvadrat, rektangel och triangel
måla halva delen av geometriska objekt
samband mellan addition och subtraktion
räkna med enheten kronor
storleksordna tal i talområdet
mäta längd i enheterna centimeter och meter
jämföra, uppskatta och mäta volym
använda tabeller och stapeldiagram
räkna med talen 0-100
ordningstalen 1-10 och ramsräkna 1-100 (rabbla)
veckans dagar och månader
tolka enkla kartor och symmetri
Bedömning
Vi bedömer de olika konkreta målen som eleverna arbetar med genom observationer, diagnoser och tester både muntliga och skriftliga. Vi rättar matematikboken kontinuerligt och repeterar med passande uppgifter. Kunskapskraven för godtagbara kunskaper i matematik ligger i slutet av årskurs 3. Vi har även brutit ner ungefärliga kunskapskrav för år 1.
Undervisning
Vi har gemensamma muntliga genomgångar i klassen och arbetar enskilt och i grupp. Vi laborerar med konkret material. Vi tränar huvudräkning, skriver och löser räknehändelser och kluringar. Vi tränar olika tabeller. Vi arbetar med att förstå sambanden mellan räknesätten addition och subtraktion, addition och multiplikation och division. Vi använder oss av korrekt terminologi. Vi färdighetstränar på olika sätt: spel, läxor och arbetsblad. Vi pratar ofta matematik och olika sätt att tänka, nya begrepp och metoder. Vi diskuterar matematik i vardagliga situationer och använder matematik på utflykter och i aktuella händelser och i andra ämnen. I diskussioner kring bilder och mattelabb får eleverna öva sig i att föra och följa matematiska resonemang då de får förklara sin egen lösning och jämföra med en kompis och med gruppen. Därmed synliggörs deras resonemang. Vi lyfter fram olika begrepp och rimlighet på samlingar och genomgångar.
​
Konkretiserade mål för eleven årskurs 2:
Du ska träna på att kunna arbeta självständigt och tillsammans med andra.
Du ska känna till olika matematiska begrepp. Du ska lösa olika slags problem med konkret material och arbeta med de olika momenten i matematikboken. Innan varje kapitel börjar går vi igenom lärandemålen. Berätta hur du tänker och löser dina olika uppgifter. Du ska visa och jämföra olika lösningsstrategier. Du ska läsa och lösa olika textuppgifter. Träna på att använda dig av olika problemlösningsstrategier. Du ska färdighetsträna olika tabeller.
Du ska lära dig:
Att räkna med tiotal och ental
Udda och jämna tal
Använda >, <, och =
Ordningstal
Storleksordna tal till 1000
Talsorter – räkna med tiotal och ental, skriva tal i utvecklad form
Begreppen ental, tiotal och hundratal
Bråk som del av helhet och del av antal, en halv (1/2), en tredjedel (1/3), en fjärdedel (1/4)
Att använda bråk i vardagliga sammanhang
Sambandet mellan addition och subtraktion
Multiplikationsbegreppet
Sambandet mellan addition och multiplikation
Divisionsbegreppet
Sambandet mellan multiplikation och division
Välja räknesätt
Addition och subtraktion i talområdet 0-20, samt med hela tiotal
Addition med ental och tiotal i talområdet 20-100
Subtraktion med ental och tiotal i talområdet 20-100
Subtraktion i talområdet 0-20 med tiotalsövergång
Addition i talområdet 0-20 med tiotalsövergång
Addition i talområdet 0-100 med tiotalsövergång
Använda miniräknare
Addition med talsortsräkning
Addition med uppställning
Subtraktion i talområdet 0-100 med tiotalsövergång
Multiplikation med 2, 5, 10
Division med 2
Subtraktion med uppställning
Överslagsräkning
Uppskatta massor
Likhetstecknets betydelse
Öppna utsagor i addition och subtraktion
Enkla ekvationer
Fortsätta talmönster
Fortsätta formmönster
Talmönster med dubbelt och hälften
Fortsätta ett mönster
Talmönster och geometriska mönster
Namnen på de geometriska objekten, klot, kub, rätblock
Namnen på de geometriska objekten linje, sträcka, punkt
Namnen på de geometriska objekten triangel, kvadrat, rektangel, klot, kub, rätblock, pyramid, prisma, cylinder och kon.
Kunna beskriva och jämföra geometriska objekt utifrån deras egenskaper. Begreppen hörn och sida samt hörn, sidoyta och kant.
Rita linje, sträcka och markera skärningspunkt
Bygga enkla tredimensionella objekt
Rita och måla symmetriska bilder
Symetriska mönster
Räkna ut tidsdifferensen mellan två klockslag
Klockan, kvart över och kvart i
Jämföra och uppskatta och mäta massor
Talmönster med dubbelt och hälften
Laborativt arbete med olika problemlösningsmetoder
Strategier vid problemlösning. Problemlösningens fem delar
Formulera räknehändelser till givna additioner och subtraktioner
Formulera räknehändelse kring tid
Bedömning
Vi bedömer de olika konkreta målen som eleverna arbetar med genom observationer, diagnoser och tester både muntliga och skriftliga. Vi rättar matematikboken kontinuerligt och repeterar med passande uppgifter. Kunskapskraven för godtagbara kunskaper i matematik ligger i slutet av årskurs 3. Vi har även brutit ner ungefärliga kunskapskrav för år 2.
Undervisning
Vi har gemensamma muntliga genomgångar i klassen och arbetar enskilt och i grupp. Vi laborerar med konkret material. Vi tränar huvudräkning, skriver och löser räknehändelser och kluringar. Vi tränar olika tabeller. Vi arbetar med att förstå sambanden mellan räknesätten addition och subtraktion, addition och multiplikation och division. Vi använder oss av korrekt terminologi. Vi färdighetstränar på olika sätt: spel, läxor och arbetsblad. Vi pratar ofta matematik och olika sätt att tänka, nya begrepp och metoder. Vi diskuterar matematik i vardagliga situationer och använder matematik på utflykter och i aktuella händelser och i andra ämnen. I diskussioner kring bilder och mattelabb får eleverna öva sig i att föra och följa matematiska resonemang då de får förklara sin egen lösning och jämföra med en kompis och med gruppen. Därmed synliggörs deras resonemang. Vi lyfter fram olika begrepp och rimlighet på samlingar och genomgångar.
Konkretiserade mål för eleven årskurs 3:
Du ska träna på att kunna arbeta självständigt och tillsammans med andra.
Du ska känna till olika matematiska begrepp. Du ska lösa olika slags problem med konkret material och arbeta med de olika momenten i matematikboken. Innan varje kapitel börjar går vi igenom lärandemålen. Berätta hur du tänker och löser dina olika uppgifter. Du ska visa och jämföra olika lösningsstrategier. Du ska läsa och lösa olika textuppgifter. Träna på att använda dig av olika problemlösningsstrategier. Du ska färdighetsträna olika tabeller.
Du ska lära dig:
Dela tal på olika sätt
Olika sätt att visa naturliga tal
Markera och avläsa tal på tallinjen
Skriva och storleksordna höga tal
Ordningstal
Taluppfattning blandad träning
Matematikens historia olika talsystem genom tiderna
Positionssystemet – blandad träning
Tal i bråkform
Multiplikation (2-10), division
Att välja räknesätt
Huvudräkning addition och subtraktion
Addition och subtraktion med uppställning och växling
Rimlighetsbedömning och överslagsräkning
Strategier vid huvudräkning
Strategier vid huvudräkning med de fyra räknesätten
Redovisa uppställning i räknehäften
Rimlighetsbedömning i problemlösning och vid additions- och subtraktionsuppställningar
Matematiska likheter, öppna utsagor och algebra
Mönster, likhetstecknets betydelse och bokstavssymboler
Mönster vid multiplikation, tid, stickor och talmönster
Begrepp för att beskriva två- och tredimensionella objekt
Begreppen fyrhörning, hör, sida, parallell, vinkel, sidoyta, kant
Använda skala vid förminskning och förstoring
Bygga och rita tredimensionella figurer
Lägesbegrepp vid problemlösning
Klockan analogt och digitalt
Jämföra, uppskatta och mäta omkrets
Jämföra areor
Måttenheter – blandad träning
Matematikens historia, äldre måttenheter
Skriva datum på olika sätt
Termometern, avläsa temperatur
Undersöka sannolikhet i slumpmässiga försök
Statistik, tolka och presentera information i tabeller och diagram
Linjediagram, temperatur
Multiplikation och division med 2 och 4, tankemodell, dubbelt och hälften,
Räkna med proportionella samband
Strategier vid problemlösning
Problemlösning, planer och välja lösningsmetod
Redovisa problemlösning i räknehäfte
Skriva en multiplikation eller division till bilden
Olika sätt att beskriva en matematisk händelse
Problemlösning, att formulera en frågeställning och redovisa en lösning
Formulera en räknehändelse, blandad träning.
Bedömning
Vi bedömer de olika konkreta målen som eleverna arbetar med genom observationer, diagnoser och tester både muntliga och skriftliga. Vi rättar matematikboken kontinuerligt och repeterar med passande uppgifter. Kunskapskraven för godtagbara kunskaper i matematik ligger i slutet av årskurs 3.
Undervisning
Vi har gemensamma muntliga genomgångar i klassen och arbetar enskilt och i grupp. Vi laborerar med konkret material. Vi tränar huvudräkning, skriver och löser räknehändelser och kluringar. Vi tränar olika tabeller. Vi arbetar med att förstå sambanden mellan räknesätten addition och subtraktion, addition och multiplikation och division. Vi använder oss av korrekt terminologi. Vi färdighetstränar på olika sätt: spel, läxor och arbetsblad. Vi pratar ofta matematik och olika sätt att tänka, nya begrepp och metoder. Vi diskuterar matematik i vardagliga situationer och använder matematik på utflykter och i aktuella händelser och i andra ämnen. I diskussioner kring bilder och mattelabb får eleverna öva sig i att föra och följa matematiska resonemang då de får förklara sin egen lösning och jämföra med en kompis och med gruppen. Därmed synliggörs deras resonemang. Vi lyfter fram olika begrepp och rimlighet på samlingar och genomgångar.
​